Svenska IF-båtförbundets forum

Hej!
Jag revar ganska ofta. Det beror på att jag gillar långa sträckbogar, ofta på natten långt från land. När det blåser upp rejält ex:vis halvvägs till Gotland eller mitt ute på Hanöbukten är det skönt att ha rev. På natten är det inte så kul att böka omkring på däck och pilla med annat heller, då jag saknar mantåg.

Jag har inget snabbrev, men har funderat på följande lösning:
- Fäst revlinan i en nitad ögla, 5-10 cm akter om reservhornet. Nita på motsatt sida om bommen ett block.
- Dra revlinan från öglan på bommen, genom reservhornets öljett, ner genom blocket, och framåt längs bommen. Revet drar då ner seglet mot bommen, och verkar även som uthal.
- Framme på bommen, nita ett block i bommen och låt revlinan gå ner till ett block på mastfoten, och vidare till en cleat på trimplankan.
- Alternativt, från blocket framme på bommen, genom revöljetten vid fallhornet, ner till blocket på mastfoten. Då revar du både skothorn och halshorn med en lina.

En fråga: om man kryssar i kuling i fullt ställ och öppnar seglen rejält, tappar man inte kryssvinkel då??

____________________
Anders, SWE 3372

Revanordingen bör vara sådan att revlinan även håller ner revskothornet mot bommen. Det erhålles om blocket placeras alldeles under eller något bakom revskothornet när det är maximalt utdraget.

Enligt min mening behöver man (ännu) inte reva en IF-båt vid kryss i kuling 13-15. Det räcker med en bra kryssfock och en rejäl akterstagsträckare, så att man kan plana ut storseglet ordentligt. Seglet vagnas sedan ner lagom mycket för perfekt balans, ungefär ner till lä toft, och skotas så att det inte blir något eller endast litet inslag. Och IF-båten behöver nog ganska mycket kraft framåt för att kunna diravas genom de stora vågor, som brukar finnas på havet vid sådana tillfällen.

Revning behövs enligt min mening mera vid öppna vindar. Där kommer ju vinden in mer från sidan, och det är svårt att släppa ut storen tillräckligt utan fladder för att få båten lättstyrd.

Vad gäller revlinans placering för att hålla revskothornet både nedåt och bakåt håller jag helt med dig. 10 cm akter om hornet kan nog bli lite väl långt bak.

Jag brukar helt enkelt tycka det är obehagligt med kuling och fullt ställ, och revar därför alltid i tid. Men din konstellation med full stor och kryssfock måste jag prova! Har någon gång provat tvärtom, revad stor och genoa. Bra fart genom vattnet men bedrövlig höjdtagning.

I höstas gick jag över Hanöbukten från Sandhamn till Simrishamn i halvvind, runt 15 m/s. Då kändes det skönt att ha revat.

När man turseglar kan man med fördel sätta kryssfocken redan när ordentliga gäss börjar synas litet varstans på vattnet. Vinden är ju då uppåt 7 m/s. Med ökande vind är det sedan bara att plana storseglet alltmer och vagna ner för perfekt balans.

En utplaning och uttvistning av storseglet fungerar ju de facto som en revning.

Just nu har jag inga rev i mina segel. Innan, då jag hade ett sådant, har jag totalt revat 4 gånger sedan 1983. 2 av dem visade sig vara onödiga. Sedan har jag nog varit ute i väder ett par gånger med fullt ställ, då revning hade ökat komforen ombord betydligt...